I romanen “Ett nytt Land utanför mitt fönster” som publicerades 2001 skriver Theodor Kallifatides om hur han anser, behandlar och accepterar sitt främlingsskap i Sverige. På olika ställen och tillfällen visar författaren också att utanförskap skapas när man står utanför samhälle. Förutom kulturella frågor, hänvisar författaren ytterligare till de ontologiska, epistemologiska och axiologiska hinder som gör det omöjligt för en nykomling att tolka verkligheter,sanningar och värderingar som de är i det nya land, bland annat språk, konst och literatur.Kallifatides skriver om hur varje system består av ett utanför och ett innanför. När författaren erövrar främlingsskapet, framstår han som varken en svensk eller en grek.
Berättelsen presenteras på en omvänd kronologisk ordning. Ytterligare liknar det som både en tidsresa och en minnesresa inom författaren själv. Tydligt började tiden från Theodors barndom och varade för mer än sex decennier. En exempel från romannen är när författaren berättar en minne från sin barndom så här: “Jag drömde om en trehjulning, reste mig från sängen och gick ut på gården där den drömda trehjulningen skulle stå och där stod den.” Man vet också att händelserna äga rum i olika årstider och olika tider i dygnet. Bland annat påpekar författaren till en dag i hösten som det regnar och han håller en paraply övanför kepsen. Dessutom skriver skribenten om en solig sommardag och den blå himmlen.
Berättelsen sker också på olika ställen både i Sverige och Grekland. Varje plats som besöks eller minnas av författaren betyder mycket i avseende med främlingsskapet. Bland annat berättar författaren om en by i Grekland där han växte upp,en engelska kyrkogård på Fårö som ligger en tiotal meter från Östersjön, en kyrkogård i Grekland, den filosofiska institutionen i Stockholm och Karlstad där författaren återsåg sin gamle vän och lärare Åke Löfgren.

Huvudpersonen
Theodor Kallifatides som huvudpersonen är född i Grekland och flyttade till Sverige som 26-åring. Han tycker om att läsa olika texter och det verkas som om att det draget är en stadigvarande del av sin peronlighet. Det står i texten när han bara var ett barn, föredrog han att läsa texter än leka med andra barn och även han kallas för plugghäst av syskonen och sin mamma. Han är missnöjd med ekonomiska, politiska och sociala förhållanden i Grekland och det är tydligt i texten när han anklagar över korruption, arbetslöshet, groteska social orättvisor, politiska förföljelser och slutna kretsar inom konst och literatur. Han är modig, ambitiös, hänsynfull, artig, eftertänksam och brukade spekulera ofta över existentiella frågor från barndomen. Detta är tydligt när han minnas en val på stranden utanför Athen och säger att han aldrig simma i för grunt vatten, i stället ska han navigera i ett främmande hav.
Bipersonerna består av förfatarens föräldrar, syskon,väner, fru och även några vanliga människor som Theodor i förbigående ser eller minnas .Biperonerna spela en viktigt roll gällande historiautvecklingen. Bipersonerna i Grekland hjälper huvudperonen för att avslöja sin identitet, tankar, attityder, livsåskådning, världsbild, livstil och tillhörigheter i Grekland.Dessutom visar andra bipersoner som bor i Sverige Theodors utmaning när han ska erövra främlingsskap och integrerar sig i det svenska samhället.
Miljö
Miljön i romanen ser betydelsebärande ut och huvudtema av romanen handlar om främlingsskap. Dessutom menar författaren att man står utanför stängda doren i det nya landet. Han anklagar nya förhållanden för att man har det svårt att tillträda inanför samhället. Begreppen ‘innanför och utanför’ tolkas och förklarars tydligt under historiaförlopet genom yttre och inre miljöbeskrivning. Författaren genom olika episoder och på olika ställen och tillfällen jämför och tolkar samtidigt verkligheter, sanningar och värderingar från en inre och yttre perspektiv i förhållande till de svenska och grekiska miljöer. Han visar i hela romanen att man har det för svårt att upptäkta och identifera de inre aspekter och kretsar i det nya landet.
När det gäller språket som en viktig del av miljön står det i texten att huvudpersonen försökte att lära sig svenska ord som en svulten hund på en softigt kött. Däremot till sist erkänner författaren att ord har en inre och en yttre mening och man kan sällan förstå den inre betydelsen. Författaren pekar också på orden som ‘mån’ och ‘hav’ och tolkar orden på sitt modersmål som en vacker flicka medan han undrar om sådana ord har någon likande betydelse på svenska.
När det gäller konst, litteratur och musiken hänvisar författaren till deras inre oupptäktbara aspekterna vilka accelererar främlingsskapet på det här sättet att man lyssnar på musik på ens modermål på fritid och när det gäller musikunderhållningen. Det är detta att vållar utanförkapet.
I avseende till personer och platser som andra viktiga delar av miljön, kan man säga att huvudpersonen använder dem som en labb för att undersöka och obdukcerar främlingsskapet.När Theodor återser en by där han födes och växte, säger han till en vän, som är invandrare i usa och har nyligen besökte byn, att vi är som turister här men vänen svarar ‘nej! vi är någon främande här men din fru är en turist’. När Theodor berättar om förändringar på byn sedan han har flytat från där, speglar han de pågående förändringarna i sitt identitet. Nu visar han att anses som främmande även i platsen han födes.
Naturen i sverige är det ställe som enkelt tolkas av huvudpersonen uttan att han behöver stå uttanför. Han luktas blomdoften i luften, lyssnar på fåglarnas kvitter, smakar ett nytt liv och känner sig hemma. Som han har sagt flera gånger i texten, skapar han sin egen saga och bor mitt emellan två identiteter.
Synvinkel
Romanen presenteras i form av jagberättelse. Det vill säga att det är huvudpersonen som berättar för läsare vad som händer. Det är av stor betydelse att man förstår händelsena från huvudpersonens ögon eftersom det är han som ska känna, bemötta och acceptera sitt främlingsskap.
Språk
Novellen är en lättläst text och presenteras i en vacker stil. författare används bildspråk att skilja mellan inre och yttre aspekter av verkligheter.Han använder preteritum att påpeka sitt identitet innan han hamnar i Sverige och använder presens för att avslöja sin nuvarande identitet. Detta gör författaren genom att antingen minnas händelserna utförats förut eller att berätta vad som pågår i nutiden.
Budskap
Man kan säga att nytt språk, ny miljö och nya förutsättningar påverkar identiteten. Dessutom ett samhälle som inte är beredd för att acceptera invandrare framstår som en grunt vatten i vilken valar måste unvika att simma.
Mitt omdöme om boken är att det ser spännande, fantastisk och meningsfull ut. Jag menar att novellen handlar om en global fenomen vilken kan generaliseras till alla samhällen i världen.

Författare: Siavosh Naderi Farsani