Bild: Alexander Zemlianichenko



Skribenten: Siavosh Naderi Farsani

Källan till Bild: Alexander Zemlianichenko

En förflyttning av människor från en plats till en annan, med syftet att permanent bosätta sig på den nya platsen kallas migration. Patrick Manning delar upp människans migration i fyra olika kategorier i sin bok Migration in World Historia (2005). Den första är migration inom det egna samhället där individer flyttar från en plats till en annan inom det egna samhället bland annat att träffa en livskamrat eller att söka arbete. Den andra är kolonisering som innebär att migranterna flyttar från ett samhälle till ett annat och återskapar samhället varifrån de kommer, till exempel utvandringen från Europa till Amerika och Australien. Den tredje är migration av hela samhället där nästan alla medlemmar i ett samhälle flyttar, till exempel nomader som regelbundet migrerar. Den fjärde är migration mellan olika samhällen där man ska bli medlem i ett annat samhälle, av olika käl. Till exempel tvingas en del att fly. Det finns också push faktorer och pull faktorer, alltså det som stöter iväg folk respektive det som lockar, drar till sig när det gäller orsaker till immigration. Enligt ett annan indelning kan migration vara i form av invandring (immigration) och utvandring (emigration).
Att göra om naturen på ett sätt så att den passar oss är den imperialistiska natursynen där världen är gjord för oss människor, inte människan för världen. Dessutom ska människan göra om naturen så att den passar henne och det är människans plikt att använda marken och omvandla världen. Man kan även säga att industriella revolutionen ligger bakom den imperialistiska natursynen., enligt läroboken. Å andra sidan finns den arkadisk natursynen där människan ska använda sig av naturen på ett respektfullt sätt. den arkadisk natursynen är rofylld, idylliskt och lantlig. Utifrån sådan natursyn ska man handla med ödmjukhet och respekt. Den här religiöst färgade natursynen blev en viktig drivkraft för 1900-talets ekologiskt färgade miljörörelse. Det effektiva jordbruket, så många uppfinningar och produkter samt människan behärska över naturen på olika sätt och det fenomen utifrån vilken samhället präglas av konkurrens och utmaning tyder på den imperialistiska natursynen, medan kooperation ch samarbete i samhället grundas på den arkadisk natursynen. I sin bok ”EarthDance: Living Systems in Evolution ”, som jag översatte från engelska till persiska 2007, skriver Elisabet Sahtouris (2000) att alla världsbilder inklusive de religiösa och filosofiska världsbilderna är antingen mekaniska eller organiska. Utifrån Sahtouris uppfattning kan man kritisera läroboken där religionerna anses som grund för den organiska rörelsen och den arkadisk natursynen. Hon menar att religion tillhör den tiden och den nivå av människans evolutionen som präglades av manliga egenskaper där Gud beskrevs även som en jakt man fylld av våldsamma tankar och känslor. Både Gud och människa som var begränsad till maskulint genus skulle behärska naturen och omvandla den enligt sin vilja. Det vill säga att religiösa världsbilder snarare mekaniska ut än organiska. Läroboken har refererat till Francis Bacon (1561–1629) som ett tidigt exempel och Thomas Ewhanks bok där han pratar om ”den store Ingenjörens produkter som ursprungligen hade påståtts av Thales (cirka 625 – 545 f.Kr.) och Pythagoras (ca 570 – 495 f.Kr.) där han argumenterade att det Gud är den store Ingenjören och man får inte imitera beteende när det gäller omvandlingen av naturen och uppfinning av nya produkter. Däremot var det den fransk filosofen René Descartes (1596–1650 e.kr) som argumenterade att människan kan också uppfinna och skapa olika produkter som ingenjör.
Sverige har upplevts bägge en utvandring och en invandring under de senaste 150 åren. Under1500- och 1600-talet upplevdes Sverige den selektiva invandringen då vissa personer på grund av deras speciella färdigheter inom ett visst område. Dessutom invandrade många tyska hanterverkare och köpmän till Sverige, vilket i sin tur bedragit mycket till svensk handel, industri, ekonomi och även politik. Under stormaktstid (1600 e.kr) invandrade svedjefinnarna, vilket i sin tur införde nya odlingsmetoder i svenska skogsbygder. Ytterligare invandring ägde rum då många, valloner, holländare och speciellt skottar kom till Sverige. Däremot ägde rum invandringen under den här tiden mycket selektiv eftersom bara fick personer med mycket nödvändiga egenskaper och kunskaper bli immigrant i landet bland annat experter, kapitalister, entreprenörer och industriella. Den selektiva invandringen tillät inte även individer med annan religion än protestantism invandra i Sverige och bli medlem i samhället. Utvandringen ägde rum kraftigt i Sverige mellan 1850 och 1930 då det land av nya möjligheter, alltså USA lockades cirka 1,2 miljoner svenskar vilka sökte ett bättre liv i framför allt i Amerika. Det var också invandringen under den här tiden då återvände svenskamerikaner till landet. Dessutom utgjordes invandringen i Sverige av flyktingar från länder i kris efter kriget i slutet av andra världskriget, 1945–60, bland annat Baltikum och östeuropeiska stater. Under 1970 – talet femdubblades den utrikes födda svenska befolkningen, alltså från 100 000 personer år 1945 till 538 000 personer år 1970. Anledningen var att många arbetskraftsinvandring hamnade i Sverige där tillväxten i svensk industri hade varit hög och det uppstod en brist på arbetskraft i industrin såväl som inom offentlig sektor i en andra fas, efter krigsslutet. Under den här tiden kommer invandrare till Sverige från övriga Norden eller från andra länder i Europa. Den här tiden präglades av massutvandring å ena sidan och arbetskraftsinvandring å andra sidan. Däremot utvandringen ökade i landet under 1970-talet då efterfrågan angående arbetskraft minskade och samhället drabbades av högre arbetslöshet och mer konkurrens om jobben. Den dåliga situationen i arbetsmarknad och industri ledde till att arbetsgivarna krävde mer utbildning och språkkunskaper och fackföreningarna krävde mer restriktiva lagar, vilket i sin tur blev svårare för invandrare att konkurrera om jobben. Därför lämnade många av de arbetsinvandrare landet som ledde till att antalet av utvandrare blev högre än de invandare för några år då bara de nordiska arbetare eller personer med familjeanknytning som skäl kom till Sverige. Flyktingmottagande ökade under 1980 – talet och den här fasen pågår idag. invandrare i den här tiden bestod av flyktingar från länder utanför Europa bland annat Iran, Iraq, Syrien, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. Undantagen är invandrare som hamnade i Sverige efter jugoslavens sammanbrott i början på 90-talet och efterföljande konflikter.
Den framtidsorienterad situationen angående migrationsfrågor kan förklaras genom de eventuella utmaningar och möjligheter i samhället när det gäller Sverige, viket i sin tur tyder också på möjliga trender gällande invandringen och utvandringen i samhället. Det kan innebära de snabba, mellansiktiga och långsiktiga trender. Den första generationen av invandrare sysslar mycket med de enkla jobb i samhället bland annat restauranger, städare, säljare, frisör och vården (hemtjänst), vilket i sin tur gör det möjligt för samhället att uppnå dess mål angående en del av landets ekonomi som handlar om tjänster. Den andra möjligheten sker mellansiktigt vilket bland annat innebär att det svenska kulturella värderingar kommer spridas i olika delar av världen genom de invandrare som är i kontakt med deras kompisar och närstående i andra länder än Sverige. Dessutom är de utmaningar bland annat de som kopplar till demografiska förändringar, integrationen av människor med ursprung i andra länder och den sociala sammanhållningen den nuvarande frågor i det svenska samhället när det gäller invandrare frågor, vilket i sin tur orsakade en trend i samhället där populism skapades och landets politiska val påverkades. Att de invandrarna bara sysslar med enkla jobb skapar däremot en negativ mentalitet hos invandrare, vilket i långsikt radikaliserar den andra generationen av invandrare i samhället, vilket äventyrar samhällets säkerhet i framtiden.
Källkritik
Jag har använt några trovärdiga källor bland annat So- rummet som är Sveriges största och mest välsorterade lärobibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen bland annat historia. Jag har refererat också till fåtal websidan bland annat säkerhetspolitik som ser trovärdiga ut eftersom källorna inte är partiska och handlar om frågan.
Referenser
Almgren Birgitta, Almgren Hans, Larsson Olle. (2019). Alla tiders historia 2–3. Gleerups. Slovenien.
So-rummet.(2020). Migration, urbanisering och städer. Hämtad 2020-03-13 ur https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldens-befolkning/migration-urbanisering-och-stader .
Wadensjö Eskil. (2012). Framtidens migration: Underlagsrapport 5 till Framtidskommissionen. Hämtad 2020-03-13 ur https://www.samfak.gu.se/digitalAssets/1441/1441788_underlagsrapport_5_framtidskommissionen_w.pdf .

Källan till Bild: Alexander Zemlianichenko. Hämtad 2020-07-31 ur https://www.gp.se/ledare/alice-teodorescu-fri-r%C3%B6rlighet-eller-reglerad-migration-1.129175